torsdag 10 maj 2012

Ordräkning i böcker

Nu ska vi bege oss till de riktiga vetenskaperna. Alltså siffror. Och med riktiga vetenskaper menar jag ingenting. Men vi ska tala siffror. Och såna brukar ju smälla högt på marknaden.

Vad tusan ska jag med siffrorna till? Jo, nån frågade, men hur lång är en roman då? I ord. Och med tanke på att det händer att man då och då för höra vittnesmål om hur mycket folk skriver per dag eller i timmen så här kommer då såna där exakta uppgifter. Och med exakt menar jag ytterst inexakt. Alltså ingenting.

  • Vanlig bok: 80 000-100 000 ord (vet inte vad vanlig är men vi ska inte vara petiga)
  • Deckare: från 60 000 och uppåt (finns också tjockisdeckare)
  • Historiska berättelser, fantasy, epos: upp till ungefär 200 000 ord (nu talar vi om de där verkligt tunga sakerna som gör ont i händerna att läsa, de där som får en att på allvar fundera på e-böcker)
  • Barnböcker: 3000-5000 ord (med tanke på uppgifterna nedan så är jag lite osäker på vad som avses med barnböcker här, men kanske de där som man står ut med att högläsa för lite större barn)
  • Ungdomsböcker: 50 000-80 000 ord
  • Kapitelböcker: 5000-25 000 ord
  • Bilderbok: under 500 ord
  • Noveller i veckotidning: 1600-2200 ord
  • Noveller i bok: 1600-7500 ord
  • Kortnoveller eller snabbnoveller: 6 ord, 300 ord, 500 ord (dvs. beror på vad som är begränsningen)
Se vad exakt och riktigt och fint det ser ut bara man radar siffror efter varann. (Men beklagar länkfrånvaron. Mina anteckningar tillåter inte källhänvisning. För rörigt. Kan inte läsa handstilen.)

Ytterligare en siffra, som kanske är den som egentligen betyder nåt är att 200 000 tecken betyder ungefär 100 sidor bok. För övrigt läste jag på flera platser att debutanter inte ska besvära sej med att skriva för långt. Fast det stod aldrig varför. Eller vad för långt betyder. Så det skiter jag i.

Det kan hända att exaktheten och riktigheten i dessa siffror är ytterst fiktiv.  Kanske nån annan följer andra riktlinjer för hur lång en roman, novell, fantasy, bilderbok ska vara? Kanske att ingen egentligen räknar ord för det är möjligen inte det viktigaste när man skriver? Men frågan ställdes. Så hur är det, hur många ord har du i manus eller bok?

(Den här texten består av 391 ord.)

21 kommentarer:

Maria Turtschaninoff sa...

Intressant. Bidrar med ordantal i mina böcker på min blogg.

Mia Skrifver sa...

Oh vad skoj! Då fick jag en siffra på fantasy för barn (och unga)
30 000-140 000 ord.

(Inser att jag blev lite nerdig medan jag höll på med att leta, som sagt i inlägget, mina anteckningar är en katastrof.)

minna lindeb sa...

Never ever never räkna ord. Varför? fattar inte alls pointen. Alltså nog att inte skriva för långt men va va va va räkna ord? Det måste man ju göra då man skriver kolumn. Som övning är det hälsosamt att skriva efter antal tecken,men nu fattar jag ingenting igen. Varför ska man räkna ord då man SKRIVER? Tell me

Malin sa...

Mycket intressant.

Gäller det här alltså svenska ord? Det lär vara stor skillnad på språk och språk. Min första bok (jag har ju tänkt att det skall bli flera) innehåller 9508 ord, 54158 tecken (ink. mellanslag) och blev i tryck 115 sidor lång. Med ca 30 illustrationer.

Maria Turtschaninoff sa...

Minna, för en del (mig, till exempel), är det både nyttigt och roligt. Jag gillar att kvantifiera saker. Jag har gärna ordmål för dagen, annars får jag inget skrivet alls. Jag tycker om att räkna. Och det är en väldigt vanlig fråga man får, hur lång är en sån-och-sån bok vanligtvis?

Jag tycker inte man skall säga att man INTE ska räkna ord, lika lite som man skall säga att man SKALL räkna ord. Man gör väl som man tycker!

Mia Skrifver sa...

Minna: Som Maria säger, det är en vanlig fråga. Hur lång är en bok? Och för vissa funkar det, för andra inte, att räkna alltså. Så man räknar eller låter bli. För vissa tävlingar anges också antal ord eller tecken, t.ex. Cappuccinonovellen ska inte överstiga 500 ord. Men framför allt skulle jag säga att jag själv väl ville veta ungefär hur tjock min bok blir. Den blir lagom tjock.

Malin: Jag har faktiskt kollat engelska och svenska. Och avrundat så att det ska vara någorlunda marginaler. För ja, det är skillnad. Finska kollade jag inte för det är så otroligt långa ord i det språket. Men så där hundra exakt är jag inte i siffrorna, erkänner och skäms.

Maria: Just det.

minna lindeb sa...

Jo jo. Jag menar för allt i världen inte att påstå vad man får och inte får. Herregud ändå.
(Men ibland sku det nog vara lite roligt att leka trafikpolis.
Se hur arga folk skulle bli...
Se dem räkna till tio med knakande käkar) Tror det är Bläckfiskens fel, eller nån annans. Jag har int gjort någo...

Jenny sa...

Mitt manus är nu 51910 ord, men ska ju redigeras något ännu (fantasy för barn och ungdom som illustreras, en förlagsredaktör gissade på att det blir drygt 200 sidor om jag minns rätt, spännande att se sen...).

När jag började siktade jag på att komma över 50000 ord, och det gick ju rätt bra...

För mig funkar det att veta hur långt något "borde" vara, för det är lite som en deadline, något att sträva mot, något att strukturera kring. Jag gillar att få regler eller begränsningar, för då har jag lättare att få idéer och fokusera (för annars blir hjärnan översvämmad av idéer och resultatet blir kaos som aldrig blir färdigt).

Mia Skrifver sa...

Det är sånt man vill göra ibland. Ställa sej i vägen och störa ordningen. Bläckfiskar har så många armar att det blir jättekaos av det.

Men samtidigt, det är väl inte slutantalet som är det viktiga utan snarast att förstå när man sitter med ett visst antal ord, vad det är man har. Är det en roman, en novell, eller en tegelsten. Som svar på din tidigare fråga, om varför man vill veta. Eller som Maria sa tidigare, för att man liksom jobbar så.

minnna lindeb sa...

"För att man jobbar så", det förstår jag. Tack.Check.Nu är jag klokare. Du kan köra in till höger och parkera under lönnen...

Mia Skrifver sa...

Intressant att Jennys kommentar landat före min utan att jag såg den. Hmm.
Så det ovan är kommentar till Minna.

Jenny: Alltså du har faktiskt jobbat för att uppnå ett visst ordantal? Kul. Jag har mer kollat i slutet liksom. Att jeps, det räcker till en bok. Eller nepp, det blir världens tunnaste bok.

Lovable sa...

Hej Mia, det är första gången jag besöker din blogg men Gud, jag är redan fast i alla de här siffrorna! På något bakvänt sätt finner jag det ytterst motiverande att hålla koll på sådana där mer statistiska uppgifter i relation till skrivandet. En liten besatthet jag har är att räkna ut hur mycket man kan tjäna per bok, storlek på förskott etc. Får se om du har några sådana spännande inlägg på din blogg också! See you in cyberspace! Kram! Helena

Mia Skrifver sa...

Hej Helena och kul du hittat hit. Siffror kan man glo sej galen på. Men jag måste erkänna jag kommer att gå bet på uträknandet av vad man kan tjäna, för räkna, det kan jag inte.

när det börjar sa...

En sak (eller två) glömde du. Diktsamling eller prosalyrik, hur många ord?

Mia Skrifver sa...

Glömde och glömde. Hittade inga uppgifter på såna. Kanske nån lyriker kan berätta hur många ord de slösar med?

minna lindeb sa...

Nä. Nu måste jag nog ändå protestera.
Inte i lyrik!
Eller så gör man det till dikt.Ordräknandet. Räknar in det.
Kan bli hur spännande som helst.I och för sej. Men nog är det väl ändå meningen att ordräknandet ska förbli ett sätt att bemästra motståndet man kan känna ibland då man sätter sej ner för att skriva?! Ett sätt bland andra, som Maria beskrev det. En metod att lirka med sej själv, att komma igång och igenom ett skrivpass, på samma sätt som en kopp kaffe eller en springtur o sånt.
Nu har jag säkert uttryckt mej klumpigt men hinner inte fila på formuleringar. Huset skakar av springande ungar. Nu måste jag paina på med mat och disk. Hej då. Sluta räkna. Skriv istället. Nå jo jo.

Mia Skrifver sa...

Fint. Protesten är god. Vi räknar inte lyrikord. Utan, skriver i stället.

heidi sa...

intressant det här med antal ord, jag läste just det här inlägget och måste kolla hur många ord mitt lyrikmanus är.

när jag skriver artiklar eller recensioner har jag ofta teckenmängden som ett mål, men i det skönlitterära har jag inte haft samma koll. tänker mig att det är mer naturligt att ta ordmål när det kommer till prosaprojekt.

lyder Mias uppmaning "vi räknar inte lyrikord" och sätter resultatet på min egen blogg.

Mia Skrifver sa...

Tack poeten! Då har vi trots allt lyrikorden räknade också. Det finns ju delade meningar om räknandet här, men oberoende av hur man gör så tycker jag det är kul att få även ditt bidrag. För ord behövs.

Kati sa...

Jag brukar sikta på 90K som en riktlinje när jag skriver, för då blir det en enligt mig lagom lång roman. Sedan ligger ju min nuvarande på cirka 112K för tillfället men det är en annan femma. Min första var 90K och det kändes lagom som ett slags minimum. Man vill ju inte skriva en liten tunnis till bok, iaf inte jag. :)

Mia Skrifver sa...

Det låter väl som en superb riktlinje. Kan säga att mitt manus är mer än 112K. Men det är ju inte det viktiga utan att man får ihop det man behöver. För nepp, ingen liten tunnis till bok. Så sant.