söndag 29 juni 2014

En mening att börja med

Crazy. Ena dagen skriver man på som om det brinner och nästa sitter man och flänger in en mening här och en mening där.

Och det beror på att just den nerven var tömd nu. Jag borde alltså städa. Men det är tråååååkigt. Jag vill hellre bara hålla på med annat. Har därför tvingat mig till sittmuskler idag.

För att få igång nåt skriv alls sökte jag efter en mening att börja med. Den som lät mig skriva nåt alls var "Ett levande Björknäs". Det ni! Många nivåer på det. För man kan alltså börja med vilken konstig fras som helst, om man vill.

Andra meningar som fick mig att göra nåt var "Helst skulle jag tysta honom" och "Små vågor guppar över fjorden."

Det är absolut inte nåt särskilt med de där meningarna, inget jag liksom gått och vänt och vridit på de senaste fem åren, det var bara där jag började. Ta alltså valfri mening, vilket jag gjorde, börja där. Se vad som händer.

6 kommentarer:

carolastromstedt sa...

Precis sådär är det. Bara att skriva en mening och se vart det leder. Och efter att ha läst ut Maraminne är jag ju väldigt nyfiken på vart det leder härnäst :-).

Mia Skrifver sa...

Sa det ungefär igår åt nån som undrade, att jo, det är jag också intresserad av att veta, vart det leder härnäst... För med de där meningarna, vilken man nu väljer, så är det omöjligt att beräkna vad man hittar på. Rätt spännande förstås.

Kati sa...

Ah, det där måste jag pröva någon gång, och se vart det leder. Låter intressant. :)

Mia Skrifver sa...

Gör det. Om det är svårt att komma på en mening att börja med, sätt upp en regel, som att på sid 52 i den bok du läser, rad 8. Den meningen börjar du med...

Frida sa...

Det tipset tar jag med mig till en skrivkrampande dag.

Mia Skrifver sa...

Eller om du nu inte råkar ha skrivkramp, så kanske bara en oinspirerad dag, såna dagar är nånslags regler bra.