onsdag 2 juli 2014

Rutiner rutiner rutiner

Rutiner folks! Vanor och vardaglighet är det som gäller. 

Varje dag studsar man ivrigt upp (eller om man är jag så släpar man sig ur sängen muttrande) och kör sina knäböj, sin meditation eller vad man nu gör för att kroppen ska hålla ihop under sittmuskelarbetet. Efter det käk. Och med kaffekoppen siktar man stadigt mot datorn, öppnar den och ignorerar (hörde du Mia, ignorerar) sociala medier. Därefter jobbar man.

Varje dag alltså, samma sak. För att stänga ute resten av familjen, som så här i sommarlov/semestertider är hemma och plötsligt får för sig att kolla Bones på tv - då skruvar man upp volymen på musiken i lurarna bara.

Och varför rutiner? För jag tror inte på någon gudomlig inspiration. Jag tror att skriver gör jag om jag helt enkelt gör det. För rutinerna gör att det blir hypnotiskt, lite som om man var i trans, man vet att från knäböj/meditation/annan rörelse till kaffekopp vid dator betyder att man ska vara kreativ. Det är magiskt att det mest vardagliga blir det kreativa.

För sen vill jag göra annat efter det där. Läsa till exempel, eller alla de där andra uppgifterna som ska göras. Och de sociala medierna förstås. Bara att, stör inte min morgonrutin, den är min kreativa katalysator.

9 kommentarer:

Fia Filur sa...

Oj oj, det här behövde jag höra idag. Ibland sitter rutinerna så långt inne bara. Måste gräva fram dem med våld!

Mia Skrifver sa...

Det tar ju ett tag att arbeta in dem. Men gör det alltså. Mycket mer kreativitet i rutiner än i att tänka att jag gör det sen när jag känner författarandan komma på, den tenderar att lysa med sin stadiga frånvaro.

Kati sa...

rutiner är bra att ha om man vill få något gjort helt klart. att vänta på den gudomliga inspirationen kan ibland bli en lång väntan... sedan har man förstås perioder då man inte skriver, av andra anledningar. Jag har börjat inse att min skrivhjärna behöver lite vila ibland med, mellan olika projekt. Jag tror inte jag är en av de där som kan skriva på något varje dag, året om,även fast jag gärna försöker. Eller, jag kanske gör det, men det blir sällan något jag känner mig nöjd med, utan den där viloperioden.

Mia Skrifver sa...

Så klart! Jag håller också viloperioder, men sen inrättar jag en rutin igen. Ungefär som den jag beskriver, beror på årstiden också. Men förstås, man ska också låta bli att skriva och leva. För det är rätt väsentligt det med.

carolastromstedt sa...

Jag märker tydligt att skrivmuskeln försvagas efter mindre skrivaktivitet. Ju mer skrivaktivitet - desto mer skrivmuskler. Men läsandet kan också träna den där skrivmuskeln ibland. Och det är vad jag behöver just nu. Läsa och fylla på lite ordmuskler i hjärnan.

Nina sa...

Jag tror jättemycket på rutiner när man ska komma framåt i skrivandet. Tycker ofta att det då också blir fler dagar då man producerar många ord om man har en rutin som funkar.

Mia Skrifver sa...

Carola: Och läsa är också viktigt. Själv gör jag alltså det sen, efter att ha skrivit. Utom då i de perioder när jag hellre läser än skriver. Just nu dock, inte mycket val.

Nina: Rutin ger kreativitet, för det triggar igång skallen.

Anna Hansson sa...

Hur gör du när du skriver? Bestämmer du att du ska hinna med ett visst antal ord, att du ska sitta en viss tid, att du ska sitta tills du fått färdigt en viss scen eller bara tills du lessnar? Jag brukar försöka sitta i tre timmar, det är ungefär där nånstans jag lessnar också, och även där nånstans jag hunnit skriva ungefär 2000 ord.

Mia Skrifver sa...

Det beror på i vilket skede jag befinner mig. Just nu handlar det om tid eftersom det är svårt att avgöra ifall det i redigeringen blir väldigt få ord eller en helt ny scen. Alltså är det ungefär tre timmar för mig också. Mer än så, nä. Då blir jag också knäpp. Men sen andra omgångar, då när det på riktigt finns deadline, då kan det bli betydligt mer. Och andra gånger, när jag mest försöker leta mig fram till nåt utgår jag från att jag ska producera ett visst antal - från 500 uppåt beroende på hur just den scenen behöver.