torsdag 28 augusti 2014

Ett steg fram och nitton tillbaka

Craaaaazy segt att redigera just nu. Idag i alla fall. Ett steg fram och nitton tillbaka. Jag vill ju FRAMÅT!

Eller vad fasen. Klart det går framåt. Men det syyyyyns ju inte. Den här redigeringstakten... Nej nej nej. Det där tänker jag absolut inte räkna ut, inget om när jag blir klar om jag håller på så här fram till 2019 ungefär. För det kommer inte att vara så här hela tiden, vet jag också. Det är ju nu, här i början där allt är fel och förvrängt. Sen flyter det bättre. Visst gör det? Visst? Vi kan väl komma överens om det att det flyter på redan i morgon.

Bara tänka läsbarhet och helhet nu. Vidare vidare. Segt som en mattelektion men det händer ju grejer med texten. Tänka på det bara, att det positiva. Om det går.

5 kommentarer:

Eva-Lisa sa...

Redigering är en märklig fas och ofta känns det som om det står helt stilla. Enda trösten än ju att man vet att det blir bättre :)

carolastromstedt sa...

Känner ungefär likadant. Bara att kavla upp ärmarna och fortsätta stånga sig fram bland högen av meningar.

Mia Skrifver sa...

Eva-Lisa: Ja, det hoppas jag verkligen, alltså att om det går så här långsamt så måste det bli bättre. Om det inte blir det... Ve och fasa.

Carola: Jag kavlar och kavlar upp ärmarna, i hopp om att det också skulle kunna bidra till att komma vidare...

Fia Filur sa...

Haha, nitton tillbaka, det var många det :) Förstår känslan, det är frustrerande när det inte syns, men det blir ju bättre! Heja på!

Mia Skrifver sa...

Sniglar och sköldpaddor är rena rama racerfordonen i jämförelse med att köra vidare i skrivandet...