söndag 5 oktober 2014

För det är vad jag gör, skriver

Har jag sagt att jag blivit medlem i Författareföreningen? Well, det har jag blivit. Såna där milstolpar på nåt vis. 

Den där sega diskussionen om när man blir författare, för att gå med i författareföreningen krävs nämligen två böcker, och då blir det som en måttstock. En av många möjliga. För på nåt vis ser jag det mer som en brist i språket att det finns en tveksamhet över att kalla sig författare tidigare. Som engelska writer, för skrivare är inte samma sak. Inte skribent heller. Något i tonen och stilen och betydelsen som försvinner.

Men i alla fall, alltså, vad jag än tycker om antal och när och hur och vem som är författare, så är det i alla fall ett krav när man ska bli medlem i författareföreningen. Vilket på nåt vis betyder att det blir på riktigt då. Eller inte fasen vet jag, blir det nånsin på riktigt egentligen? Jag menar, imorse vaknade jag upp och tänkte, herregud, jag gör det jag vill göra, skriver böcker. Det går inte ekonomiskt runt på nåt vis alls, men jag gör det ändå, för att jag vill. För att jag måste. Och bäst av allt, det är så rätt för mig, får mig att vakna upp så där på morgonen och tänka att jag får göra det jag behöver och vill. Att jag också vågade, på allvar, släppte det som fanns, även om det också var lite vagt vad det var, men jag bara släppte det och tog det sista steget och här är jag! Nu också medlem i författareföreningen.

Och om några timmar sitter den här författaren på Åbo bokmässa (kl 15) och talar skriva. För det är vad jag gör.

7 kommentarer:

Fia Filur sa...

Grattis, vad kul! Men det viktigaste är som du säger att man gör det man vill göra, även om det inte går runt så är det fantastiskt att man varje dag får syssla med det man vill. Jag vet inte riktigt vad jag är eller vad jag ska kalla mig, men jag tänker att det löser sig nog :)

Kugge sa...

Grattis! :) Funderade också här en dag varför jag nu börjat skriva, måste nog blogga om det!

Mia Skrifver sa...

Fia: Ja, det gör det nog. Löser sig alltså. Och frågan är väl om det är så viktigt att kalla sig saker. Alltså att det är viktigare att skriva först helt enkelt.

Kugge: Man kan fundera på skrivandet rätt många gånger och ur olika vinklar och allt möjligt. Huvudsaken tror jag är att man faktiskt funderar på det, för det är rätt slitsamt också, skrivandet. Att vräka ur sig själv text liksom.

Anna Hansson sa...

Men det kanske går runt om man räknar in författarbesök och skrivarkursen? Och det har du ju ditt skrivande att tacka för, antar jag? :)

Mia Skrifver sa...

Nej, runt går det inte. Därför har man ju så många andra jobb, och frilansar, för om det gick att leva som författare skulle man ju. Men jag tycker å andra sidan att det finns en hel del värde i att göra andra grejer också. Att det hjälper i skrivandet. Bara att ibland stjäl det förstås tid.

carolastromstedt sa...

Grattis till milstolpen! Ett erkännande är aldrig fel :-).

Mia Skrifver sa...

Tack tack!