torsdag 30 april 2015

Men var har de toaletten?

Ibland när en viss miljö liksom kravlat sig in i texten och man undrar, men var fasen har de toaletten? för någon behöver kissa, den känslan av vilsenhet i ytterst trängande behov, urk ju, och man undrar hur historiskt kreativ får jag vara?

Jag trevar mig fram, för jag vet vad jag hoppas, och bävar för att det ska vara fel, allt medan karaktären står med benen i kors, är friheterna i min historiska utsvävning förvrängda? Jamen så hittar jag Boken. Den här gången var det Kvinnornas Helsingfors. Denna guldgruva till bok plockar jag fram och läser för att se. Och tusan vad jag får syn på!

Det visar sig att om vissa saker har jag rätt, lättnaden, andra saker blir ännu bättre, glädjeyran.

Kan därmed berätta att toaletten är lokaliserad och den kissnödiga har fått tömma blåsan. Frid och fröjd, eller tja, det beror ju på hur man ser det, för efteråt stod någon utanför toaletten, stod i vägen ju.


Och med det önskar jag er Glad Valborgsmässoafton om det så sker vid berg eller brasa, må ni hitta era toaletter i tid och inte hindras efter utfört behov. Skål!

onsdag 29 april 2015

Dagens gladaste ungefär

Tjahapp. Så sitter jag på bussen till Helsingfors igen. Förlagsmöte.

Fast efteråt. Då ska jag träffa, alltså jag vill skriva min grekiska vän men det är liksom vänskap sprungen ur grekiska berg och trappor. Ingen av oss var annat än finska turister som läppjade mythos och käka räkor i mängd. I alla fall så har denna coola människa rest över Atlanten och befinner sig i Helsingfors och inte i LA där solen skiner. Istället för sol ska vi hänga i regnets Helsingfors. Men fasen om jag märker det. Ska bli så hundra att träffas. 

Se där. En rörig beskrivning av dagens gladaste tilldragelse. (Förlagsmöte blir också kul fast är lätt överskuggat.) Det där med att skriva kort och kraftigt för övrigt. Har du försökt sammanfatta till exempel ditt liv i ett sms? Det är som att pitcha en roman fast värre. Lite så blev min beskrivning ovan. Tror jag. 

tisdag 28 april 2015

Läsning typ

Förresten så nominerade Havsdjupens sal mig till Liebster award. Tackar, ska alltså besvara en del frågor. Om läsning. Well here goes:

1. Vad läser du just nu?

Whoaa. Jag läser liksom mycket på en gång. Ungefär de här tror jag: Room 121, 50 ways the world could end, mitt eget pågående projekt, minnesberättelser, studentslutarbeten, Anansi boys.

2. Vilken är din senast köpta bok?

50 ways the world could end. Tror jag. Eller köpte jag högen e-böcker efteråt? Nej. Det var 50 ways.

3. Vad får dig att köpa/inte köpa en viss bok?

att köpa: ofta impulsen att jag troligen behöver den där boken.
att inte köpa: brist på pengar.

4. Vilka/Vilken är din/a favorit författare?

Jag tror inte att jag har favoriter. Inte på allvar. I perioder gillar jag nån och i andra perioder nån annan. Men den som jag har lättast att återkomma till är Tove Jansson.

5. Spelar det någon roll för dig vilket kön/etnicitet har när du väljer en viss bok?

Nej. Och jo. Ibland inte. Och andra gånger bestämmer jag att jag ska välja enligt något visst.

6. Vad betyder språket i en bok för dig?

Mycket. Språk kan göra en berättelse, det är klart att det är viktigt. Jag är visserligen inte direkt poet själv, men skriver dikt också och då betyder språk allt.

7. Vad får dig att läsa om/inte läsa om en bok?

Berättelsen, att den är bra, att jag vill veta mer om hur det är uppbyggt. Alltså jag läser gärna om, vissa böcker läser jag om flera gånger. Den bok jag läst om flest gånger, tror jag, är Olof Lagercrantz Om konsten att läsa och skriva. Eller egentligen Vem ska trösta knyttet? för den lästes först för mig som liten och sen har jag läst den högt cirkus miljoner gånger. Plus sjungit sångerna. Sett den som teaterpjäs och tv-program. Huh. Knyttet alltså, går igen och igen.

8. Vad får dig att läsa fler böcker av samma författare?

Deras sätt att berätta. Språket. Eller helt enkelt för att de skrivit en serie som jag gillar och behöver läsa vidare.

9. Vad får dig att tycka om en bok?

Berättelsen, språket, karaktärer. Jag känner att jag upprepar mig själv. Men det är inte liksom bara en grej, utan ofta en kombination av saker som stämmer dramaturgiskt.

10. Vad tycker du är viktigast när det gäller vad du läser (språket/innehållet/huvudpersonen eller annat)?

Allt. Jag läser all möjlig sorts text. Det beror mer på humör och tillfälligt intresse vad jag för tillfället fascineras mest av. Just nu till exempel har jag ägnat mycket tid åt att läsa om hemskheter som har och kan drabba världen. Det är fascinerande. Jag är tämligen morbid för närvarande. Bra så här till våren.

11. Vilken bok skulle du rekommendera mig att läsa?

Hilary Mantels historiska skildring Wolf Hall av hur England liksom på nåt vis blir England, betraktat genom Cromwells ögon. Det är en av de häftigaste historiska skildringar jag läst på sista tiden. Fick mig att börja läsa all möjlig sorts historiska berättelser, bara för att jag känner att jag vill ha mer.


Och jag är himla dålig på att skicka vidare till någon speciell. Så den som känner att den vill prata om sin läsning och att fint att nån ställer frågor om det, varsågod, plocka på er bara.

måndag 27 april 2015

Ettordsmeningar eller tre

Ni vet de där gubbarna som skriver dagböcker som sen ges ut som böcker, så att alla ska kunna läsa deras beskrivningar av vardagen och livet. Gärna formulerat i ettordsmeningar eller kanske tre. Känner för det uttryckssättet idag. Därför:

Skrivit. Sett ansikten förändras.
Snart möte om kurs.
Varför säger man att veckan är kortare för att det blir valborg/vappen?
Mejlats om bokmässa.
Formulerat rubrik.
Mulet ute. Katten jamar.
Annars mest kaffe.

Att sånt.

söndag 26 april 2015

Söndagsnöjen typ

Jo. Det är lättare att tvätta fönster om man lyssnar på podcast samtidigt. Precis vad jag gjort. Nu är jag knökfull av Stuff you missed in history class och har rena fönster.

Nästa projekt är att läsa 50 ways the world could end.

Mina söndagsnöjen är åt det muntrare hållet.

lördag 25 april 2015

Medan jag...

Medan jag är tvungen att gå på bio för har liksom biobiljetter och de behöver användas, men då, medan jag kollar på nån actionfilm (för det är vad jag kollar på) så får ni lyssna på Fantastisk podd. Som naturligtvis i vanlig ordning publicerades i torsdags, men tja, jag berättar det idag. Att så gör jag.

Och det är jag, Maria, Mikaela och Jenny som slagit ihop våra hårda finska skallar för att utreda det här med marknadsföring. Inklusive då marknadsföring på slutet av Romanen. Min. Alltså Marlek som dyker upp i höst.

Go lördag på er bara.

fredag 24 april 2015

Skrivtid och annan tid

Fick den briljanta idén att trycka på en uppdatering av datorn. Men si då måste jag stänga skrivprogrammet. Vilket betyder att här sitter jag och väntar på att få börja jobba. Bra tänkt där.

Det är idiotiskt på alla sätt, för jag vill liksom skriva först. Före allt annat.

För jag vet vilken tid jag är som effektivast när jag skriver, det är nu. Brukar därför se till att få den skrivtiden, folk som vill ha möten med mig får placera in dem efter lunch. Före lunch icke. (Och uppdateringar kan liksom göras senare...)

Jag är inte särskilt skriveffektiv om jag ger mig själv en hel dag skrivtid, däremot producerar jag vad som helst om jag viker vissa timmar åt att skriva. Deadline liksom. Mycket sporrande grejer. För det är ju vad det är, att bestämma vilken tid man skriver, hur länge och hur mycket. Deadline.

Visst kan jag skriva efter lunch också, och gör det rätt ofta, men det är ett annat skrivande. Inte lika deadline, utan mer enligt vilja och behov. Inget fel på det heller.

Men nu sitter jag här och väntar. På att datorn ska uppdatera. Så att jag kan hålla deadline.


torsdag 23 april 2015

Rätt mycket kålsoppa

Det här med att bygga upp världen. Det är både plats och karaktärer. Vad som hänt. Vad som kommer att hända.

Jag slänger omkring mina karaktärer från plats till plats. Drar dem genom minnen för att hitta fram till vad som format dem. För vad är det som får dem att till varje pris undvika en viss situation? Eller att uthärda en annan för att det är den enda väg de ser, varför?

Eftersom jag inte skriver kronologiskt utan har vissa scener som kommer längre fram i berättelsen försöker jag lista ut vad som gjort att de reagerar på ett visst sätt. Varför går man med på saker man inte borde gå med på? Ställer upp på. Utsätter sig för. Vad finns i andra ändan, det man undviker?

Allra mest undrar jag hur långt de är beredda att gå. 

Samtidigt växer världen fram och får hus och hem, folk och lukter, rätt mycket kålsoppa. Det finns hattar på sned. Vattenpölar för att trampa sönder isen. Berg att klättra i. Någon som ropar från en balkong. Invridet i allting en oro, för världen håller på att ryckas undan och marken blir ett minfält.

Det är så himla lätt att skriva när man, ja, bara skriver. Har alltså hamrat ner ord som om det var november och jag höll på att skriva en NaNoWriMo-roman.

onsdag 22 april 2015

Adrenalinavflödet

Tämligen trött blir man efter skolbesök. Vilket jag alltså ägnat mig åt idag.

En tvådelad grej. Först pratade jag om mig, skriva, läsa och böcker och sen blev det workshop med två snabba skrivövningar. Ja och på slutet frågor.

Anyway. Sånt. Och adrenalinavflödet efteråt. Alltså den grejen. Jag tror man kan bli kreizi av det. Först är man hundra på gång och efteråt minns man knappt vad man heter. Ungefär så att det skulle vara möjligt att somna stående som en häst. Möjligen alltså med ett ben i luften. Lätt lustig måste man verka utåt sett. Jag satt till exempel med min bussbiljett i handen och undrade var jag hade min bussbiljett och började tömma väskan för att leta. Well. Hittade den ju. I min hand. Men först plockade jag ut lite workshopgrejer. Som tom ketchupflaska.

tisdag 21 april 2015

Tillåta berättelsen att röra sig

The stuff you do... Först kollade jag kartor och hus på en viss gata i en viss stad. Sen tänkte jag, äh fasen, nu tar jag det här och ändrar sen när någon kan hjälpa mig med mer information om hur det på riktigt ser ut i de där husen... Efter det letade jag efter böner. Alltså inte vilken bön som helst heller, utan en specifik, som jag inte hittade, men tog något annat, för tänkte igen, äh, jag får fråga någon som kan sådant här sedan senare.

Folk gör på olika sätt förstås. Jag trevar. Och tillåter. Letar efter något som påminner medan jag tar mig framåt mot något jag kan kalla råmanus. Än så länge har jag inte satt någon deadline för det. För det finns saker jag vill veta innan jag vågar kräva stormskrivande av mig själv. Dessutom så finns det ju den där boken, Marlek, som förr eller senare avbryter stormskrift.

Exakt därför är det här skedet så otroligt bäst. För att jag kan snäva in. Jag kan också låta bli. Och jag tror mycket på just den här upptäckargrejen. Att inte tänka för mycket utan let it burn bara. In klampar karaktärer, vissa stannar, andra kanske klampar ut igen. Tillåta berättelsen att ta sig dit den vill helt enkelt, väldans viktigt.

***

Men ikväll ska jag sitta och lyssna på mina skrivkursisar i Arbis café. Det är avslutning och grande finale. Om någon befinner sig i Åbo och känner att jorå, litterärt skulle sitta fint, så vill jag varmt rekommendera att komma och lyssna när Kreativt skrivande-kursens deltagare läser upp sina texter, kl 18.30 på Arbis, Åbo alltså. De är så jädrans duktiga så jag tänker mest sitta och pösa, stolt som en tupp.

måndag 20 april 2015

Fuktig ylle

Det gör väl inget att det inte blir så många rader? Men jag måste ju komma ihåg först, vad allting är. Att komma in i det på nytt och låta sig uppslukas. Så jag läser och fogar in rader här och där.

Jag tycker om den här nya berättelsen. Himla mycket tycker jag om den. Den text man håller på med blir så intensiv. Det går långsamt att höra vart det här ska föras, rösten berättar för mig hur allting är. Vad som finns i miljön, hur de andra ser ut och vad de gör, hur det luktar och låter.

Hon talar om för mig vad som skrämmer henne. Och jag lovar, jag får ont i magen av alltihop. Det är obehagligt på ett sätt som kryper in i mig. Får mig att titta över axeln när en av katterna för oljud. Solen må skina utomhus, men jag ser en stjärnhimmel och det luktar av fuktig ylle. Många gråter, någon ler och ler. Det gör ont att le så mycket.

Well. Text, folks! Det är grejer det. Att skriva.

söndag 19 april 2015

Avlagt röst


Min medborgerliga vallokal. 

Och så valsedel förstås. Jag dubbelkollade numret också. 

Det var till och med köbildning i vallokalen. Men det var nog muntrare stämning i Fuengirola under förhandsröstningen. Det är himla allvarligt och propert i min vallokal. Inte så att jag efterlyser festival eller så. Bara lite mer livat. Ett eller två skratt kanske. Jag menar rösträtt är ju inte det självklaraste i världen även om man här tar det för givet. 

lördag 18 april 2015

Och i övrigt

Sånt jag tänker på en lördag:

Avslutning på skrivkursen nästa vecka. 
Skolbesök på onsdag. 

Och i övrigt skrivtid. 

Dessutom måste jag boka tid för klippning. 

Fast imorrn är det den medborgerliga plikten som gäller. Riksdagsval liksom. 

Men tusan vad jag ser fram emot äkta skrivtid. På måndag kör vi. Visst?

fredag 17 april 2015

Hemmmmmmma

Hemma!
Jag är hemma.

Alltså en fin resa och en intensiv vecka senare och jag är bara himla glad över att slänga mig i fåtöljen med fötterna på bordet typ. Det är vad jag ska göra nu. Resten av kvällen. 

Imorgon ska vi lite försenat äta plättkaka för 14 åring. Att inga INGA vilda planer för helgen. 

tgif och nu häh puh. Hörs. 

torsdag 16 april 2015

Stora och små tankar

Man är så på gång att man som är jag nästan glömmer blogga. Men si. Jag minns. 

Himla fin dag. Har tänkt stora och små tankar om hur det känns att ha ett nytt projekt. Det där med nyhetens behag. Jag har tänkt på röst. Hur jag ska hitta rätt med den. Och blev ivrig att åka till Stockholm vecka 39 för att skriva. Alltså helt otroligt mycket som är så där lite skört så här i början. Skört och nyfiket på samma gång. För till skillnad från Martrilogin så har jag inte fått tag på huvudpersonens röst än. Men det är så himla kul att leta.

Och imorgon hem till Åbo. 

onsdag 15 april 2015

Spänningen ju


Jag gick upp för trappan.

Jag satte mig vid mötesbordet. 

Och fatta hur kul det är att prata om fantastiska noveller i en tävling. 6.5 blir det prisutdelning. Imorgon ska jag skriva prismotivering. Juryn var enig. 

Sen gick jag till bokhandeln och fotade min bok. För det är sånt man gör. 

(Och snart ska jag bli en bättre bloggläsare och bloggare. Just nu hinner jag bara flänga från plats till plats.)

tisdag 14 april 2015

Himla liv

Är på snabbesök i Åbo idag. Det är ett enda flängande. Först har man semester och tror att det ska vara för evigt, sen kastas man in i hard core jobb och vet inte om man ska stå och gapa av förvåning över hur man håller på. För imorgon bitti ska jag tillbaka igen. Till Helsingfors. Det är möte med novelljuryn. Och jag har ju faktiskt nästan skrivit mitt tal redan, det jag ska hålla på prisutdelningen. Så effektiv man är när man inte kan sova...

Men nu, kurs ikväll, måste skramla ihop mig. På nåt vis. Himla liv allting.

måndag 13 april 2015

Planerar och flanerar


Sightseeing i Helsingfors har jag ägnat mig åt. Samt bokat in träffar med folk hela veckan. Och lunchat med storebror. Samt planerat min kommande arkivtillvaro för Projekt KB. 

Drack kaffe på Svenska litteratursällskapet och spegelfotograferade i marmorbordet.

Och avslutade tillvaron med shopping tillsammans med dotter och sen Fibul-möte.

Trött i fötterna blir man ju. 

söndag 12 april 2015

Att nästan hemma eller så inte

Så var man i Helsingfors då. Efter riktigt jobbig flygresa. Efter en timme tänkte jag att i framtiden ska jag åka tåg. Fast sen kom jag på att jag ska ju till Island. Usligt med tåg dit. 

Men alltså bumpy ride från Malaga till Helsingfors. Utom femton minuter, då var det normalt. Tämligen trött blir man av att gungas i luften, att när det känns som propellerplan och inte är det. Roligare kan man ha.

Det känns som om resan ska pågå ännu den här veckan. Fast i betydligt kallare klimat. Ja alltså. Har inte åkt hem utan blir i Helsingfors utom en avstickare till Åbo på tisdag. För då är det kurs som vanligt. 

lördag 11 april 2015

Sista dagen


Sista dagen och då tvättar man lakan. 

Och funderar på spår man lämnar efter sig. 

Det ska bli himla trist att åka hem igen. Eller hem och hem. Jag ska hänga i Helsingfors nästa vecka. Ska rent av ägna mig åt arkivresearch har jag tänkt. 

Men först packa och nattflyg hemåt. 

fredag 10 april 2015

Utfärd


Utfärd idag. Då vi gick så pass långt att vi kunde beskåda jättetjuren. 

Målet var finska församlingen för två personer skulle utföra sin medborgerliga plikt och rösta i riksdagsvalet. 

I övrigt kunde man betrakta rondellkonst. 

Nu hemma i trädgården för att njuta av sol och sol och sol. 

torsdag 9 april 2015

Promenad


Springa i dalgång. Very obligatoriskt för folk under 10 år. 

En av de s.k. tyska slotten inklusive tinnar och torn. 

Akacia eller julgran upponer. 

Promenad liksom. I området. Med glass som mål. 

onsdag 8 april 2015

Skriva Micke

Plaza Mayor ståtar med kor. Mjölkens förlovade land?




I övrigt har vi besökt Ikea. Och köpt Adde, Micke och Justina. Micke ska jag skriva på för ja det är ju ett skrivbord. Att sånt. 

tisdag 7 april 2015

Lejonet ba


Hade tänkt skriva om trovärdighet. För läser Keplers Hypnotisören och blir irriterad. Men äh. Lejonet på bilden säger typ allt. Att jag tror jag ska byta bok bara. För så gör jag när det stör. 

måndag 6 april 2015

Inte sol alla dagar


Ingång.

Vågor.

Mina fötter är o så trötta efter lång promenad till shoppingcenter inklusive mycket vandring för att shoppa loss också. Vädret lätt mulet. Därför shopping.

Och man behöver ju motion. Eller shopping. Också. 

söndag 5 april 2015

Trädgårdshäng


Papegojblomman har en blomma.

Tvätt är ungefär det hårdaste arbetet. 

Rosmarinbusken.

Mamma kallade alltid palmen för vindikator. 

lördag 4 april 2015

Crejsiga slöheten



Den crejsiga slöheten. Den har tagit mig i besittning. Jag kan flanera men så mycket mer är jag inte beredd att anstränga mig. Helst sitter jag i trädgården, lyssnar på springbrunnen och läser Hilary Mantels För in de döda.

Idag dyker förstås bror & familj upp så sen blir det mer socialt. Vi är nog ganska familiga av oss. Så där hänga ihop och umgås. 

fredag 3 april 2015

Kaffepaus



Jag har placerat mig i trädgården för att dricka kaffe i solskenet.

Det är också tur att lokalbutiken har öppet alla dagar utom 1 januari. Det gick alltså att köpa frukoststuff och vi behöver inte käka bara pasta hela dagen lång.

Tror bestämt att långfredag kan få vara hur lång som helst för min del.

torsdag 2 april 2015

För ett helt år!

Semestern börjar med att jag får stipendium. För ett år! Va!

Jag har inte haft ett ettårigt stipendium sen 2003. Och då var det mitt första år som doktorand. Efter det har jag haft stipendiebitar för nio månader, sju månader, fyra månader, tre månader, som jag pusslat ihop. Visst, jag har haft jobb ett par omgångar också, moderskapsvikariat. Men i princip har jag levt på stipendier och gjort stipendieansökningar sen långt före det där första ettåriga stipendiet. Och nu då. Ett år. För mig är det lyx.

Det är tufft med korta stipendier, att pussla, att inte veta vad som händer om tre månader, att aldrig ha en särdeles långsiktig plan. Men jag har å andra sidan inte varit arbetslös (eller jo det har jag men det var på 1990-talet), något tycks jag göra rätt i stipendieansökningar och i att jag ofta sagt ja till alla de jobb som handlar om kurser och prat och sitta i det ena och det andra, för jag får det faktiskt att gå runt. På nåt sätt. Men ett ettårigt stipendium betyder att jag får andas en stund. För just nu behöver jag inte tänka på inkomstbortfall när nåt av allt det där man erbjuds inte blir av.

Det må vara tufft, men jag skulle inte välja annorlunda. Det jag är bra på är det här. Det jag vill göra är det här. Skriva. Att äntligen äntligen få det eftertraktade ettåriga stipendiet igen - semester, på allvar, here I come. Och sen ska det jobbas.

onsdag 1 april 2015

Researrangör och arrangemang

Argh. Jag vet exakt vad jag skulle behöva personal till. En som skulle ägna sig åt det administrativa eländet med resor. Nån som trollar fram de där buss- och tågbiljetterna för de närmaste veckorna och ler överseende. Jag blir bara trött.

För det är ju det att för att leva som författare så ska man åka än hit än dit och prata om en grej där och en annan grej där. Och om alla de där som bokar en bara kunde fixa resorna också, men icke, det ska jag ordna själv. Flängandet. Tidtabellerna. Suck. Och allting har olika system för bokning, för tidtabeller, för fan och hans moster.

Det är förstås lite extra just nu eftersom vissa av de här resorna är efter att jag varit i Spanien och som jag inte tänker sitta på solkusten och boka så försöker jag fixa undan idag.

Men helst skulle man ju koncentrera sig på innehållet, det man ska prata om sen när man väl bussat och tågat omkring. Icke alls. Man funderar på resrutter, på tidtabeller. Man sliter sitt hår i förtvivlan över tanken på att kliva upp klockan halv sex på morgonen.

Sammanfattningsvis, researrangör blir jag inte om jag blir stor nån gång.