lördag 4 april 2015

Crejsiga slöheten



Den crejsiga slöheten. Den har tagit mig i besittning. Jag kan flanera men så mycket mer är jag inte beredd att anstränga mig. Helst sitter jag i trädgården, lyssnar på springbrunnen och läser Hilary Mantels För in de döda.

Idag dyker förstås bror & familj upp så sen blir det mer socialt. Vi är nog ganska familiga av oss. Så där hänga ihop och umgås. 

2 kommentarer:

Pia Widlund sa...

Flanera är helt ok, skönt att kunna släppa allt och bara vara. Ha det bra!

Mia Skrifver sa...

Jorå. Här flaneras och slöas.