tisdag 30 juni 2015

Andra öron

Man hinner ju med grejer. Jag har skrivit en kolumn, petat omkring i manus för Marlek, läst nästan alla noveller i novelltävlingen och snart ska jag bege mig till Ekenäs för att läsa högt ur det avsnitt jag valt att läsa högt (ur Marlek).

Och det är ju det här som är viktigt på något vis. Det insåg jag när jag läst klart under Archipelacon. Att hur mycket det betyder att läsa sin text högt för andra, att texten blir till där på något vis också i att någon lyssnar. Eller om det är jag som inser någonting om möten. Eller om texten. Rytmer tänker jag på rätt mycket, i språket och som tempo. Det blir mer konkret när jag läser inför en publik. Jag vet redan att jag strukit fyra ord i det jag ska läsa idag. De sitter fel i rytmen. Men allra mest är det ändå viktigt att läsa högt för andra öron, ana att de reagerar på något jag skrivit. I synnerhet nu, i synnerhet med den här avslutande delen som ännu rör på sig lite grann. Inte mycket, men ändå, inte satt text i bokform. Det finns ju ännu osäkerheten, blev det faktiskt? Kunde jag? Jag tror att i höst när den är i tryck och jag har alla tre böckerna, kanske förstår jag då att jag faktiskt kunde.

måndag 29 juni 2015

Fler scener

Så har jag gjort Archipelacon och nu gäller det att läsa på vernissage av Leros-bilder. Närmare bestämt imorgon på Villa Schildt i Ekenäs. Leros alltså, den där grekiska ön där jag vistats två gånger. På skrivretreat alltså. Samtidigt har det ju funnits fotografer, alltså den ena gången. Det blir alltså deras bilder och bland annat en snutt text jag skrev på just Leros. (Inte för att den textsnutten handlar om Leros alls, bara inspirerad av.)

Dessutom ska jag skriva en kolumn. Behöver fundera på om vad.

Att sånt. Ännu en scen att ställa sig på.

söndag 28 juni 2015

Grrm rapport


George på väg. 

Väntar lite. 

Bordet bärs fram. Grrm dirigerar. 

Tydligen darrar jag på handen av fascination eller nåt. 

Sen slutade jag fota och lyssnade istället. Grrm sa intressanta saker om bok vs film. Samt "read the books" sa han. Jag instämmer. 

Och sen blev det fest senare på Arken och himla skoj har jag haft. Nu är jag trött men sitter på Buffet på Viking och gläds över att inga små barn ha för de har alla tröttnat på buffetlivet.

lördag 27 juni 2015

Pitch så där bara


Mariehamns bokhandel och jag blir så glad över att min och de andras böcker är på paradplats. Härligt med en sån bokhandel. Därför ska jag naturligtvis besöka den samt inhandla läsning. 

Och vad fick jag för mig att pyssla med. Jo. Jag gick och pitchade min fjärde bok för Styxx. Hah! Det var så otroligt kul. Vilket förstås betyder att jag de facto på mindre än fem minuter, alltså tre lyckades berätta vad jag skriver om. Dessutom sa Andreas att jag klarade det fint. Det trots att en person stormade in mitt i och avbröt mig. Men det störde mig inte alls. Jag bara körde vidare. Nu vet jag alltså att idén är bra. Det ni. Det lever jag på.  

På scen just nu Trollpanelen. Häftigast är att jag läst tre av fyra trollförfattare. Inte illa det. 

Om några timmar högläsning ur Marlek och sen ska jag se ett avsnitt GoT med George RR. 

Pitcha oftare tror jag. Det är gott för manus och självförtroendet. 

fredag 26 juni 2015

Podden bandad


Här bor jag. Och för en timme sen bandades live podd in. Med diverse tekniska strul men med en räddande svensk tjej som jag inte vet namnet på men i alla fall, inbandat. 

Gillar mattan ju. Psykedelisk bara. 

Hur som helst. Solen lyser i Mariehamn. Förstås. Jag hänger omkring. Och det är kul att vara här. 

Imorgon ska jag läsa högt ur Marlek

torsdag 25 juni 2015

Sommarprat

Sommarpratare hörni. Ingen brist på sommarprat i år heller. Och jag lyssnar både på de svenska och de finlandssvenska. Både P1 och Radio Vega.

Då för himla länge, ungefär tusen eller i alla fall mer än hälften av mitt liv sedan, hos pappa stod radion på om somrarna medan han jobbade med vad han nu höll på att bygga för tillfället. Och pappa byggde hela tiden. Men hos mamma stod radion också på, jag menar, hon var ju i alla fall sen senare radiojournalist, och på somrarna var det prat på prat. Nej jag lyssnade knappast aktivt då. Men sen plötsligt är det någon som talar om saker som berör mig och jag lystrar.

Precis så lyssnar jag på sommarprat, låter dem babbla mitt i morgonkaffet, kanske längre också och är det bra då hör jag på, börjar tänka på saker de berättar, hur man berättar. Ibland förstås, stänger jag av, för att det inte var prat för mig. Det finns så många prat att lyssna på att jag vill höra det jag vill höra.

Snart får jag veta vad Maria Turtschaninoff sagt i Vegas sommarprat. Heja! (Och jag lyssnar liksom alltid efteråt inte direkt).

onsdag 24 juni 2015

Rodnaden och räkmackan

Rodnaden som sprider sig. Eller vad fasen, jag rodnar ju typ inte, för det gör jag liksom inte, men skammen ändå, som kan liksom symboliseras i en symbolisk idé om rodnad - och tro mig, jag har tänkt på den symboliska rodnaden, för när jag var mindre tyckte jag att en jag kände såg så otroligt härlig ut när hen rodnade. Jag önskade att jag också kunde bli så där mysigt röd.

I alla fall, jag kommer från ämnet, alltså orsaken till att jag sitter här och funderar på rodnaden som sprider sig, och då alltså inte på mig bokstavligen, men symboliskt. Det är för att jag läser de första raderna i Marlek och det är klart att någon som "står bakom inte samtidigt står i vägen", eller om man "befinner sig ropandes på gator så var dyker trappan upp och hur då framför jaget?"

Ja, skammen skammen, gräver bland orden och den symboliska rodnaden får mig att resa mig upp och svänga lite med armarna i frustration över min dumhet. Och i glädje över redaktörens skarpa blick.

Det här är egentligen ett inlägg som dels berättar att jag fått en bit av Marlek att jobba mig igenom (whoa), dels och allra mest är det för att säga att redaktörer borde alltid få gräddfilen och räkmackan.

Hur som helst, jobbar med Marlek. Och rodnar symboliskt.

tisdag 23 juni 2015

Författarlivet listar

Författarlivet just nu:

Antecknar inkomster efter hand de droppar in.
Läser novellbidrag i tävling. (I bakhuvudet pågår också en tanke om det tal jag ska hålla på utdelningen.)
Överväger att öppna manus.
Väntar på Marlek-manus.
Fortsätta knåpa på översikt av helheten, martrilogin (men behöver Marlek-manus först).
Dam vm i fotboll (okej, inte helt författarlivet, men det är så kul).
Läser förstås förstås. Allt är inte striktly speaking författarfrämjande, jag menar inredningstidningarna till exempel, men jag läser ju vad jag vill (och behöver).
Kollar upp coachpengar och andra finanser.
Har mejlat hotellet för att vara säker på att jag faktiskt lyckades boka rum. Så att jag inte står där på fredag med mitt bagage och undrar vem jag ska ringa.

När jag ser igenom min lista tänker jag att jag skulle behöva något glamoröst inblandat i helheten, men just nu, himla brist på glamouren. Det ska väl lösa sig under helgen, va.

måndag 22 juni 2015

Den här veckan ju!

Den här veckan va! För på fredag åker jag till Åland och ska hänga på Archipelacon. Jag ska bli starstruck av George R.R. Martin och Johanna Sinisalo. Samt så där i övrigt strutta omkring och känna hur fantasy, skräck och sci fi omringar mig. Himla allting tycker jag om det.

På fredag bandar vi in en live podd på biblioteket. Det är alltså förutom undertecknad, Maria Turtschaninoff, Kristina Hård, Karin Tidbeck och Jenny Wiik, blandad Fantastisk podd alltså. Klockan 16-16.45.

På lördag kan man höra mig läsa högt ur Marlek. Också det på stadsbiblioteket, förutom att höra mig läsa får man också en snutt av Kristina Hårds Kleptomania och Elisabeth Östmans Kungadottern. Klockan 16-17 högläsning alltså.

Den här veckan liksom. Helt otroligt.

söndag 21 juni 2015

Midsommarnattsdröm



Å så hem igen. En riktig midsommarnattsdröm att hänga i Österbotten. Det var så många år sen sist att jag hade glömt ljuset. Att det är ljust hela tiden. Mörkläggningsgardiner är en så hit när man ska sova. I övrigt har sällskapet var bäst som vanligt för det är ju 14e gången vi firat midsommar tillsammans. Platserna har varierat men människorna, ja de är viktigast. Eller maten. Och bubblet har flödat.

Nu hem till katter, skrivandet, fotboll och slöa nån dag innan Åland och George RR Martin. Sturstruck nästa helg typ. 

lördag 20 juni 2015

Att jag bara

Grattis jag. Fyller ju liksom år så här på midsommardagen.

Och solen skiner förstås. 

fredag 19 juni 2015

Midsommarblomster


Vid den här trädgården firar jag midsommar. Så pass långt norrut att äppelträd och syrener blommar. 

Tiden har stannat. 

Långbord och förberedelser. 

Well. Midsommarmulet men inget regn. Myggor istället. Och bubbel. Ha en fin midsommar folks!

torsdag 18 juni 2015

Bikaraktärer på uppgång

Det regnar och precis som professor Elina Pirjatanniemi i dagens Hufvudstadsblad (och jag skulle länka men det förutsätter att man har en prenumeration) så oroar jag mig över midsommarvädret och en hel del annat.

Men vädret är överhängande. Jag är så pass oroad över midsommarvädret att jag inser att det påminner om vad vi, Finlandsgruppen talar om i dagens podd. Alltså vädret har tagit över, från att ha varit en bikaraktär, hotar det att bli huvudperson. Och med den alldeles otroligt smidiga åsnebryggan föreslår jag att ni lyssnar på Fantastisk podd, där jag, Maria, Jenny och Mikaela talar om Bikaraktärer.



Medan jag plockar ihop det sista inför midsommarresa, samt muttrar vidare om väderprognoser som jag inte uppskattar.

onsdag 17 juni 2015

Om man visslar regnar det

Karaktärer som inte gör något. Alltså de stöter på ett problem, men de agerar inte så där som man tänker att de ska. För att det är ju grejen med karaktärer, de ska göra, handla, agera och i förlängningen förändras.

Men sen finns karaktärer som liksom, ja låt oss säga, att hen är vittne till något otrevligt. Egentligen borde karaktären springa till närmaste instans och söka hjälp. Polisen kanske. Prästen. Eller någon vuxen situationen i alla fall. Fast det gör hen inte. Inte ens när det otrevliga upprepas. Det är klart att viss tankemöda går åt till att tycka att usch vad hemskt. Dessutom också så att karaktären vet exakt vad som borde göras. Hur allt kunde stoppas, ja konfrontationen, men gör ingenting ändå. Låtsas att allt är som vanligt och att om man visslar så regnar det.

I längden kan man förstås inte vissla hela vägen bort från det otäcka som hänt. Men ett tag. Ändå återstår alltid förändringen. Kravet på att karaktärer ska växa, förändras av det som händer.

Funderar för tillfället väldigt mycket på vad en karaktär kan vara vittne till och sen bara låta det rinna iväg som om ingenting. Jag vet att förr eller senare ska jag också skriva vad som förändras, hur det blir nödvändigt att handla och inte längre vissla sig genom regnet.



För tänk så här (och det här kan, om man vill, betraktas som en skrivövning), en karaktär hittar ett brev som förändrar allt, men stoppar tillbaka brevet i den lilla lådan i sekretären där det låg. Fortsätter som förut. Hela tiden med tankarna på förändringen och frågorna kring varför ingen sagt något, varför har detta hållits hemligt? För det gäller karaktärens fortsatta liv och är avgörande. Men hen väljer att låta allting vara. Vad krävs för att agera? Jag är snart där, vid påtryckningarna till handling.

tisdag 16 juni 2015

Två veckor senare...

Well. Har precis insett att inom två veckor sitter jag med manus till Marlek. Att då får jag lägga nyheterna åt sidan och redigera.

Jag både ser fram emot och bävar. Alltid samma skumma känsla inför sånt här. Att jaaa, tänker jag. Och sen inser jag att, herrejess, deadline, jobba jobba jobbarkanin. Det är något oändligt över mötet, när man liksom inte träffats på himla länge, jag och manuset alltså. Då ska jag igen liksom svänga om, byta värld, byta liv, byta tid, byta ut hela alltihop och städa, rensa, tömma lagret, alltså texten då, manuset liksom, som ska röjas upp.

Men varför tänker jag så? Jag menar, jag gillar inte att städa. Jag gillar att det är gjort. Men inte att.

Ändå, det finns ju att. När det är gjort.

Samtidigt, fullständigt vansinne att tänka på gjort när det ska göras.

Två veckor dit jau. Innan dess hinner jag slarva omkring i det ingenmansland mitt Projekt KB är. Göra vad tusan som helst. Ännu.

måndag 15 juni 2015

Offra på skrivaltaret

Himla back in business, så här en måndag. Efter en veckas paus undrade jag, vad höll jag på med. Men sen tänkte jag, äh, på bara. Skriv för tusan.

Precis vad jag gjort. Kastat in en handske, hårband och lite annat smått som jag blandat ihop och offrat på skrivaltaret för att knåpa ihop vad karaktärerna pysslat med.

Och så får det väl vara den här veckan, kanske också nästa, men sen, ja sen, ska jag läsa igenom, se vad jag har, vart det är på väg och fundera på riktning, ordning och vad mer som ska offras på skrivaltaret för att nå råmanus.

Det är bara rätt skönt att leka med text och händelser just nu, inte rama in, bara hamra vidare.


söndag 14 juni 2015

Kliar i fingrarna

Om det fanns målfärg etc så skulle jag omedelbart köra igång projekt renovering. För tusan vad jag gått omkring och längtat efter sånt. Att få göra det som jag vill. Är så himla trött på de snälla tapeter som nån lagt upp. Vill slita ner dem och göra om. 

Jag får såna ryck. Med jämna mellanrum. Och nu har det liksom vaknat. För har bott in mig alldeles tillräckligt.

Men i brist på målfärg planerar jag. Färger, förvaring. Det är som att börja på en ny roman. Vet inte vart det kommer att leda, bara att. 

lördag 13 juni 2015

Sommarläge

Vaknade, tänkte, skönt med söndag. Tänkte igen. Det är lördag. Jag tror bestämt att jag gått in i sommarmode och kommer att ha svårt att veta när på tidsaxeln jag befinner mig. Gott. Utom då de dagar jag borde befinna mig på vissa platser. Som frisören, midsommartågresan, Archipelacon, vernissage. Men jag vet åtminstone om att jag borde. Det räcker väl?

fredag 12 juni 2015

Alternativ tre

Hjemme. Och fredag. Mitt huvud har tagit ut rättmätiga krav på att inte tänka skrivande tankar efter båtresor. Vi, jag och mitt huvud, som tydligen är två olika enheter, överväger promenad i sol eller mera kaffe, eller nånting helt annat. Mest lockande är det tredje alternativet. Gäller bara att få huvud och andra delar av mig att samarbeta och ta reda på vad det är. 

Att sånt. 

torsdag 11 juni 2015

Läsa offentligt


Fikat med författaren till Dränkt idag. Alltså himla skoj att träffa någon man bara mött i bloggvärlden förut. Det första jag gjorde på tunnelbanan hem till brorsan var att börja läsa. Speciellt som jag tycker det alltid ser så himla fint ut när någon läser på tunnelbanan, i bussen eller i största allmänhet läser offentligt. Jag tycker det är sånt man ska göra. Läsa där alla ser. 

Och så är det ju en skräckroman också. Hur bra som helst med skräck. Nu ska jag läsa vidare innan båten för mig hem igen. 

onsdag 10 juni 2015

Tack för fisken



Jag har gått längs Drottninggatan. Men som ingen längtade. Efter shopping tog vi oss upp i Observatoriepark medan vi käkade glass och så via Odenplan och barnboksinsitut till Gamla stan för att få bästa fish and chips på Liffey. Very nice alltsammans. 

Det är lätt absurt att få lite semester mitt i skrivandet. Jag passar på att slarva omkring liksom. 

tisdag 9 juni 2015

Båtar mig iväg

Nä. Inget spännande  gång här. Jag är så uttråkad på båtresor till Sverige att jag numera alltid har hytt för att kunna stänga in mig och sova bort resan. Tur att det tilltalar tonåringarna också. Så här ligger vi i hytten och fnittrar. Rätt skönt. 

måndag 8 juni 2015

Trilogi på tre sidor

Skriver synopsis. Inte en outline alltså. Utan synopsis över martrilogin. Rubbet på två-tre sidor alltså. Det ni, en trilogi på tre sidor. Vad tusan skrev man hundratals sidor för när det går att koka ner så där?

Det är klart att jag skalar bort ungefär tusen sidospår och bara koncentrerar mig på huvudintrigen. Jag försöker skriva in tema och karaktärsutveckling (inveckling) och dra ihop en helhet så att det ser hur berättelsen följer den huvudsakliga idé jag haft.

Väsentligt är att försöka formulera texten så att det driver framåt. Det ska vara tydligt vad som står på spel för samtliga, vad de bryr sig om och hur det hela slutar. Rena rama spoiler-berättelsen liksom. Känslor är viktigt. Kort och kraftigt.

Och jag har skjutit upp det här så länge så länge, men nu så. En första version är skriven. Gäller bara att slipa sen.

Varför jag skriver synopsis? Tja, jag vill ju helst att martrilogin ska nå lite längre ut än den nu gör, och med alla tre böcker skrivna så känns det som rätt läge.

söndag 7 juni 2015

Söndag liksom

Solen skiner. Cyklar ska fixas. Svärföräldrar besökas.

Se där, jag tar mig an söndagen med hurtig stämma. Och det trots att (dam)fotbolls vm dragit igång. Kan ju bero på att jag gick och la mig, för jag klarar inte riktigt av kanadensisk tidtabell. Därför hoppas jag att världen är tyst tills jag tittat på bandade matcher. Eller så här i början är det inte så farligt, jag menar Kanada-Kina är inte det mest skrämmande i matchväg.

I övrigt är det ju liksom söndag. Alltså lite så där ta-det-lugnt-dag. Skön söndag, folks.

fredag 5 juni 2015

Till och med korna är bekanta

När någon frågar varifrån jag kommer så svarar jag Helsingfors. För det är där jag känner mig mest hemma. Inte för att jag bott där på väldigt många år, men det är ändå hemma. Och det är, så vitt jag kan förstå, det frågan handlar om.

Men samtidigt, det är inte bara Helsingfors. Det finns så många andra ställen jag bott på eller vistats på under kortare eller längre tider som också har vissa drag, som liksom klämt sig in i vad som på något vis är, om inte direkt hemma, så bekant.

Just nu läser jag den bok min pappa skrev innan han dog om sig och sitt liv och jag inser att allt det där bondelivet från när han var liten, jag har inte precis varit med om det - och jag var asigt rädd för min farmors kor (tycker fortfarande att kor är tämligen märkliga djur som jag helst håller på betryggande avstånd). Men samtidigt, i berättelserna finns också sådant jag känner igen, om det sedan berättats för mig eller hur det är, jag vet inte exakt, men det är också en del av det bekanta. Till och med korna alltså, till och med dessa ljuverförsedda djur som brölade vid mjölkning är vagt bekanta.

Samtidigt bekant alltså och så långt från de platser jag vuxit upp på, i stad, i höghus med löksoppslukt i min barndomstrappa. Men medan jag läser känner jag ladugårdslukten hos farmor.

torsdag 4 juni 2015

Karaktär med karaktär

Torsdag och det är poddelipodddags. Så gott folk, om ni sitter där i stugor, hyddor och höghus och funderar på karaktärer så passa på, Stockholmsgänget talar om karaktärsutveckling i Fantastisk podd.

Bland annat funderar de på om en karaktär kan ha karaktär.

Och det är kan man ju svara ja på eller nej, eller prata länge om.

onsdag 3 juni 2015

Kan man heta så?



Befann mig på skrivsammankomst med det illustra Tisdagssällskapet (som inte alltid träffas på tisdagar men det började där). Vi skrev. Som vi gör. Då också med texten på bilden ovan som utgångspunkt. 

Fast först funderade vi att det var oklart vad Gunti menar. Är det ett påpekande om att 6.45 verkligen inte är mitt i natten? Och är det Gunti som tvättar eller störs Gunti av tvättandet? Vilka är grannarna förresten? Har de vakat hela natten och vill sova 6.45? Hur högt kan en skurborste låta? Vem tusan är Gunti? Kan man heta så, är det ett smeknamn för Gun eller Gunnar? Med flera frågor av både väsentlig och oväsentlig art.

Och efter det skrev vi väldigt olika texter. För man kan ju ta vilket som helst ur den lilla snutten. Själv valde jag bara att skriva om mattvätt som utförs tidigt på morgonen, Gunti har inget med saken att göra.

Hur som helst, små korta insändare av det här slaget kan leda till en text på 1300 ord, det är inte illa för den här Tisdagsällskaparen.

tisdag 2 juni 2015

Om en vecka

Om en vecka sitter jag på en av de rödvita båtarna på väg till Stockholm.

Att åka till Stockholm ska bli kul, men jag är inte nån glad anhängare av båtfärden dit. Om jag var en fett rik författare skulle jag flyga.

Så, Stockholm, fixa med vädret, det ska vara bra tycker jag, inte regn. Om det måste regna, bara en snabb skur och sen solsken. Tack, jag vet att ni ordnar det.

Jag har ungefär två planer med min vistelse. Den ena är självklar, ska träffa bror & familia. Den andra håller på att ta form, för jag tänkte åtminstone försöka få mig ett exemplar av Dränkt, helst då genom att träffa författarn själv. (Och jag är fortfarande purken som tusen över att jag missade releasefesten.)

I övrigt funderar jag på vad jag ska pyssla med förutom shoppa, för jag har ju med mig två stycken tonåringar, så de vill väl typ shoppa. Men goa råd tas emot och övervägs. Nåt eller nån man borde kolla in i Stockholm?

måndag 1 juni 2015

Sommarmånad

Sommarmånad, juni. Och jag tycks ha grejer på gång mellan skrivpassen också.

Planerar Stockholmsresa, typ nästa vecka, tror jag.
Midsommar i Kokkola.
Archipelacon på Åland.
Läsa på en vernissage i Ekenäs, villa Schildt.

Och lite adminstration som släpar efter förstås. Men som jag ska göra ungefär nu, rapportera handledning och sånt.

Men mest är det dricka kaffe, skriva, mer kaffe, skriva som gäller.