fredag 24 juli 2015

Spritter och sprattlar

Den där glada stämningen när jag med ens vet precis vad jag ska utgå från när det gäller det tal jag ska hålla vid prisutdelningen i novelltävlingen i september. Den muntra min jag just nu har. När jag kan börja gräva och vända och vrida på vad jag vill säga. Ah, det är mäktigt.

Och just den stunden, när jag har idén, vilket skrivande vi än talar om, just då är det som allra bäst. När det spritter av iver att ta reda på vart idén kan ta vägen. För idéer är bara infall om de ligger och vilar. Det är när de får kött och ben som det blir något. Ändå är det så kolossalt häftigt när det säger klick i skallen och jag börjar se vilken berättelse jag ska hålla tal om. För skriver inte ännu, måste låta idén spritta och sprattla lite först. Men sen!

5 kommentarer:

Pia Widlund sa...

Jag känner igen känslan!!! Det är häftig!

Sofia Fritzson sa...

Åh, bästa känslan!

Skvriviver sa...

Ja, jag älskar det där. Man känner sig som en gudinna :)

Eva-Lisa sa...

Verkligen bästa känslan! :)

Mia Skrifver sa...

Fint att vara i gott sällskap!