måndag 9 maj 2016

Bitarna och bilderna


Alla dessa små offrade önskningar, alltså plåtskramlet ovanför madonnan. Det blir konkret och konkret är ju bra, när man kan bläddra bland förhoppningarna. 

En sko i havet, fastklämd bland snäckorna och det kanske inte är så, men det blir ändå en bild av alla dessa människor som färdas över hav till Grekland, där de sedan fastnar. Och det är så sjukt. 

Borgen hörni. Det var som att återvända till en gammal kompis. Vi snackade lite och sen gick jag vidare till nytt stuff.


Nytt stuff. Alltså en plats jag inte hade besökt där den här bilden fanns och som berör, för att guiden påpekade att det alltså också var ett självporträtt. Och just i den kombinationen finns det jag nu jobbar med, projekt KB, där jag letar bland ansiktena och självporträtten. 

Och allt det här med projektet överväldgade mig på nåt vis igår. Från önskningarna, skon i havet, den bekanta borgen och så ansiktet, bekant och främmande på samma gång. Jag försöker säga något om att skriva nu. Om hur kaotiskt det är för mig, om hur ont det kan göra när jag letar så här. Om varför jag är här på Leros tredje gången för att jag hittar det som faktiskt känns i mig. Så att jag igår på nåt sätt kände hur jag gick i bitar också och att det är jobbigt men fantastiskt. 

Inga kommentarer: