torsdag 16 juni 2016

Rakt i fördärvet

Håller på att göra det obehagligt för min kära hjältinna. Hon ska bete sig illa. Åtminstone illa enligt reglerna för hur man får bete sig. Det kommer att bestraffas.

Den här lite märkliga glädjen jag känner över att skriva detta. Alltså det är som om jag gnuggade händerna mot varann och då och då hörs ett muahaahahaa ur min mun för att jag på nåt vis placerar ut henne där till beskådande, mot sin vilja kan jag säga.

Men dit ska hon, rakt ut i fördärvet. Med alla konsekvenser. Syndigt och eländigt är det. Och jag trivs.

2 kommentarer:

Skriviver sa...

Hahaha, du är så rolig :) Jag antar att det är den där känslan jag borde lära mig att ha. Jag är liksom lite för blödig av mig, jag vill att mina karaktärer ska vara snälla och må bra. Men jag blir bättre. Hela tiden. Så om några år kanske jag också kan sitta och mumla Muahaha och gnugga händerna. Ser fram emot det.

Mia Skrifver sa...

Det har varit ett specialintresse hos mig ungefär sen jag började roa folk med berättelser (muntliga först) att lämna alla personer i sticket. Rejält åt skogen med dem bara. (Typ helst Hamlet och alla dör.) Och att just det är väldigt kul, så ja, det uppmuntrar jag till, låt dem inte alls må bra, de ska må illa, våndas och längta vidare till nånslags lugn (som aldrig kommer...) och ju värre det blir dess mer ska man skratta elakt i marginalen.

Men jag lovar, det händer att jag låter dem ha det lite trevligt också, och det får jag öva mig på en hel del.