onsdag 20 juli 2016

Det är väl onsdag?

Nästan där. Nästan klar. Ha ha! Klar? Nä nä.

Men alltså jag har nästan en liten mager samling spridda bitar som ska utgöra stommen för nånslags berättelse. Låt oss kalla det kladd. Möjligen råmanus. För det är inte så himla kladdigt. Men det saknas stora bitar. Kanske en tredjedel. Kanske mer.

Och jag skulle inte kalla det så mycket alls om det inte var för att jag gillar den här texten. Gillar den mycket. Om jag bara får till det så kommer det att bli ... ja, bli nåt, verkligen bli nåt extra. Tycker ju jag då.

Det återstår förstås x-antal omgångar att ta sig igenom. Och när jag är klar med det här ska jag åtgärda vissa saker som jag låtit vara för att jag måste vidare, men som jag vet att gnager och skaver om jag låter bli innan jag börjar semestra. Eller semestra och semestra, det finns en del att göra som jag struntat i medan jag varit hårt på gång med att skriva nytt.

Men en annan spännande grej är att jag börja tänka på en ny idé. Eller en halv idé eller en tredjedels idé, i alla fall något annat. Och att det har intresserat mig ett tag, just den texten. Och ny och ny. Det finns något gammalt över den idén, något som jag försökt skriva tidigare men inte riktigt kunde, men som jag tror att liksom lossnat på något vis medan jag hållit på med det här projektet.

En alldeles fenomenal onsdag det här. För det är väl onsdag?

4 kommentarer:

Jenny Holmström sa...

Det är onsdag. :) Låter mycket spännande! Är härligt när man är i utforskningsfasen av ett nytt projekt.

En nygammal idé låter inte heller dumt. Vissa idéer behöver tid för att omformas och utvecklas. :)

Lycka till och ha en bra onsdag!

Kati sa...

Det låter lovande! Speciellt den där känslan av att "det här kan bli något bra", älskar den. :)

Pia Widlund sa...

Det stämmer, världens bästa onsdag!

Mia Skrifver sa...

Jenny: På nåt vis är jag alltid i utforskningsfas med mina projekt. För om nåt vill hända så får det. Då får jag ändra bara. Älltså ända tills jag visat för någon annan, då brukar det liksom behöva hitta sin form.

Kati: Har haft den känslan med det här projektet nästan hela tiden. På nåt vis. Alltså bara jag får till det då, det är ju det också, att idén är fin men hur blir genomförandet...

Pia: Så. Rent av världens bästa onsdag. Det är grejer det.