fredag 1 juli 2016

Katterna kan fånga dem

Det ska nog gå det här med att skriva ihop detta under juli. Upprepar jag som ett segt mantra.

Och förstå mig rätt, jag skriver för att jag vill, för att det är det bästa jag vet, samtidigt känner jag en viss längtan efter att få stiga upp om morgonen och liksom strunta i det. Att bara ha semester. Å andra sidan så kommer det inte att gå det heller, för skulle jag slänga mig raklång nånstans så skulle jag börja fundera på det här ändå, skrivandet.

Det är hela tiden både vill och vill inte. Så fort jag satt mig ner och satt igång är det bra, då blir det vill väldigt mycket. Men precis innan, vid morgonkaffet och lyssna på sommarprat så är det allt annat än vill. Då är det mer, hmm, diskbänken borde tömmas, tvättmaskinen rulla, dammsugaren blåsa värme i lägenheten, dammet torkas.

Så jag sätter mig, skriver och skriver, och när jag tagit mig igenom förmiddagens skrivpass är jag nöjd med mig själv och tillåter mig allt möjligt slöande. För det behöver jag. Däremot har städivern alltid avtagit helt. Den är noll. Låt dammråttorna frodas, katterna kan fånga dem.

4 kommentarer:

carolastromstedt sa...

Förmiddagar med skriv fungerar egentligen bäst för mig med men med ett vanligt arbete om dagarna får det bli kvällar istället. Vad bra med katter som sköter städningen :) Vore det inte för allergin hade jag haft minst två städkatter. Dammråttorna har en tendens att frodas här också.

minna lindeb sa...

Ha ha! Just det. I gapet med dammet.

Pia Widlund sa...

Visst känns det att det är semester. Men snart måste jag börja skriva jag också, ska bara slappa liiite till...

Mia Skrifver sa...

Carola: Precis så. Förr skrev jag också på kvällar och nätter mer. Nu med heltidsskrivande så försöker jag undvika alla möten etc på förmiddagar för då har jag åtminstone skrivtid. Annars också på eftermiddagen, men just nu då med sommarlättja på skrivandet. Man måste ju hinna läsa också...

Minna: Skickade in dem i bokhyllan. Där behövs kattdammare.

Pia: Liiite till kan man förstås alltid unna sig. Det gjorde jag igår och lät bli att skriva...