onsdag 28 september 2016

Prat och icke prat

Skrivkursen igår. Ah. Ljuvt. Jag kände att jag vaknade till, att jag verkligen verkligen tycker om att göra det där, sätta igång andra att skriva, vrida och vända lite på hur de ska göra det, klämma in nån liten idé om hur det kan göras. För att man behöver ju kunna tekniken lite grann mitt i kaoset.

Igår var det dialog vi talade om. Att dialog kanske är det mest konstruerade i en berättelse. För att man kan liksom inte skriva dialog så som den pratas. I stället skala av och mejsla ut, kort och kraftigt. Och det viktigaste, vad vill du med din dialog?

Sen bland annat den här övningen som jag använt på olika sätt: "Vad sa du?" Poängen är att fundera på reaktionen, hur gör man när man inte hör. Hur agerar, reagerar den som inte hör - vill den höra, vill den inte höra, försöker den fördröja att ge ett svar?

(Och som jag hade en farsa som inte hörde just nåt alls så har jag ganska många varianter på reaktioner, både från honom när han inte hörde och från mig när han inte hörde...)

För dialog är så mycket mer än prat. Allra mest är det icke prat.

2 kommentarer:

Skriviver sa...

Ja, verkligen! Jag älskar dialog med mycket icke-prat :
Det verkar otroligt lyxigt att få hålla på med det som du gör, just hjälpa igång människor med skrivandet!

Mia Skrifver sa...

Ja lyxigt är det. Det är något av det absolut roligaste jag gör, tycker jag. Att få ägna mig åt andras skrivande.