tisdag 27 september 2016

Skaka av skallen

Det finns ett ord på finska "mökkihöperö" som är lite som jag känner mig just nu.

På svenska lappsjuka. Men engelskans cabin fever är bättre. Alltså när man vistats på ödslig mark en längre tid och blir liksom ledsen för att brist på sociala kontakter.

Inte för att jag vistats på ödslig mark. Inte för att det varit längre tid heller. Inte för att det är brist på sociala kontakter ens.

Ändå, mökkihöperö, det blir jag då och då av att vara instängd med mig själv mest och vistas antingen i mina egna världar eller läsa andras. Eller de där gångerna som man är på resa och inte riktigt talat med någon och så hittar sig lyckligt babblande i receptionen på ett hotell, i matbutiken eller var fasen som helst för att - kanske - få bekräftelse på att man finns i något sammanhang.

Lyckligtvis är det tisdag och skrivkurs och alltså människor utanför mina väggar. Då brukar det gå om, den här lätt overkliga stämningen. Kanske jag måste gå på en promenad före det också, bara för att skaka av skallen lite grann. Och existera i världen.

Inga kommentarer: