torsdag 24 november 2016

Från käftsmäll till kaffegos

Det här med att skriva in en bit här och en bit där - alltså det är så himla kul. Nu.

Det jag inte tänker på alls är hur det ska vara sen. När jag läser igenom. När det nån ruskig käftsmäll i ett kapitel och i nästa dricker de kaffe och har de lite gosigt. Och troligen är det fel årstid också. Och fel människor. Och fel nåt mer och annat och underligt. Men det tänker jag inte på nu alltså. Inte alls.

I alla fall, det växer och frodas och troligen åt lite nya och besvärligare håll. Kaos när det som bäst liksom. Så vi fortsätter så.

2 kommentarer:

skrivalasaleva sa...

Åh att bara få skriva. Även om jag sällan skriver här och där kommer det jag inte förväntade mig. Både när jag skriver och sedan när jag läser igenom, ja då blir förvåningen ofta ännu större. Och frågan kommer ibland om jag skrivit det ens... Men vem skulle annars gjort det?

Mia Skrifver sa...

Den förvåningen är bra, när man känner att man liksom gillar det man själv fixat utan att man fattar hur det gått till.