lördag 31 december 2016

Året i backspegeln

Alltså 2016. Året som gått. Mycket kul grejer. Som att åka till Spanien och besöka grottorna i Nerja - jag menar - ny romanidé är ju inte fel precis. Och Kalmar var fantastiskt! Alltså att kunna skriva klart romaner är ju inte heller fel liksom. Dessutom då, grädden på moset, pricken på i, guldkanten är ju tredje pris i barnromantävlingen. Att ha ett manus som får pris, ja, det är ju hur perfekt som helst. Och jäkligt bra för självförtroendet.

Men sen har det varit annat. Som har och göra med allt mellan arm och ögon. Vissa bitar har väl lite fixats. Som att jag nu har glasögon. Armen får vi fortsätta att kolla upp. Att vad den håller på med.

Och så är det förstås världen i övrigt där det händer saker. Sånt som gör att man helt enkelt undrar lite över vad 2017 ska bli för ett år.

Ändå, det jag tänker mest på just nu så här på årets sista dag är på sånt som jag gillar. Som humor, med ironi. Som att jag i alla fall ätit plättkaka/pannkakstårta idag. Att mina tjejer är rätt tuffa typer. Katterna är som de är. Och det finns mörk choklad i skåpet. Och böcker att läsa.

Jo. Det ska firas nyår! Vänner på väg. Bubblet kyls. Grevinnan och betjänten på teve. Same procedure as last year. Gott nytt år folks! Snart ska det skrivas igen, det är nyårslöftet.

2 kommentarer:

Pia Widlund sa...

Man har hunnit med mer än man tror under 2016. God fortsättning på skrivaråret!

Mia Skrifver sa...

Ja det har man, mängder. Eller om året har hunnit med att göra mycket med en utan att man liksom riktigt tycker sig ha hunnit med. Vet inte.

Och tack det samma!