måndag 23 januari 2017

Flänger och far

Det är nåt rätt okej i att ligga i en båthytt hela dagen och sova samt kolla teve. Det betyder att man studsar upp på måndag och känner sig u-t-v-i-l-a-d!

Eller så är det kaffet jag håller på och häller i mig som är orsaken till att jag känner pigg och på gång. Eller morgonyogan. Eller att jag ska åka till Helsingfors idag. Alltså jag hinner knappt hem, iväg igen. Möte i Helsingfors med Fibul.

Men lördagens träff med Långholmen och Långholmens författarskola! Som en bal på slottet ju. Eller i fängelset förstås med tanke på Långholmens historia. Fick titta in i en cell också, som sparats i folkhögskolan. Där de värsta brottslingarna satt, två personer i ett minirum. Ett fönster mot muren.

I alla fall, himla glad över att jag kastat mig in i detta. För det var så kul att prata om vad de ska skriva om, otroligt spännande projekt och jag är bara himla glad över det här. Det känns bra. Mer än bra. Förstår ni hur glad jag är? Precis vad jag behövde få börja året med.

Och om några timmar ska jag sitta på en buss, lyssna på podcasts och sånt.

3 kommentarer:

Skriviver sa...

Låter ju HELT GRYMT! Förstår verkligen hur glad du är :)

carolastromstedt sa...

För ganska många år sedan var jag på konferens på Långholmen och sov i en av de där cellerna. Men den var ombonad och mysig så det var garanterat en helt annan upplevelse att sitta inspärrad på den tiden det var ett fängelse. Som min släkting Lasse Strömstedt, senare författare och ståuppkomiker. Så det är väl något med det där Långholmen, det lockar till skrivande :)

Mia Skrifver sa...

Skriviver: Ja! så bäst alltsammans!

Carola: Oh ja! Som med de flesta platser som bär på väldigt speciell historia, man känner hur det viner kring öronen av vingslagen - och om du har en släkting som har konkreta minnen, well, extra mycket då antar jag.