onsdag 24 maj 2017

Kunde inte låta bli

Nu gjorde jag det ändå. Kunde inte låta bli. Satte igång med den största redigeringen som är kvar att göra i manuset.

Eller nä, den största är det inte. Det största och svåraste och riktigt otroligt jobbiga är att jag inte har en titel. Möjligen har jag tolv titlar och alla har jag förkastat.

Men nu kommer jag från ämnet. Jag skriver om, skriver nytt, en sommar i texten. Där det måste hända annat än det gör för en ska bort. Helt Robinson utröstning är det. Och hen försvinner. Men jag hade inte räknat med att en av de andra ville stanna kvar. Jag är inte helt övertygad om att det är rätt, men något fick mig att hålla i och skriva om och lämna kvar en grundtanke i det som fanns, det jag visste att skulle stanna - fast jag hade trott att det skulle bli annorlunda.

Det är vansinne ibland, man tänker att så här och så börjar man och så blir det så där istället. Ännu tvekar jag. Det kan hända att det inte blir rätt, men då får jag skriva om det en gång till. Och det bästa är ändå att jag började bara. Att glad, lättad, över att jag nu tagit i och tag och det går. (Utom det här med titeln då.)

2 kommentarer:

minna lindeb sa...

Ja precis man svänger åt höger och så vänder bilen åt vänster 0ch det är nästan det häftigaste med hela processen.

Mia Skrifver sa...

Ja, just det. Gäller att hänga med på nåt vis.