onsdag 23 augusti 2017

Rösttrevanden

Jag vet ju en del om min huvudperson. Inte tillräckligt. För vet inte hur hon låter än. Jag skriver trevande. Som att på nåt vis berättar mest för mig själv vad hon tycker om, varför, var det omtyckandet börjar på nåt vis. Dessutom är det närmast en besatthet hos huvudpersonen. Eller om det är en besatthet hos mig?

För åh vad jag gillar den här fasen, den här nyhetens behag, undersökandet, trevandet, möjligheterna och jag får lära mig nya saker. Också idag är det bibliotek som ska besökas, samlar på mig nytt i bokhyllan för att läsa in mig.

Att framöver, när jag hinner, när jag inte uppslukas av annat som också måste göras, så är det detta jag gör: letar efter huvudpersonens röst. Vad är det som gör/gjort henne till den hon är?

Inga kommentarer: