måndag 21 augusti 2017

Stumheten

På fredagen sa mitt ena barn, det har hänt nåt på torget. Precis efter det började ambulanserna köra förbi.

Åbo är inte nån enorm stad. Centrum är torget. Alla tar sig för eller senare till torget.

Jag stod vid ljus- och blomhavet där en kvinna dog och kände så mycket och samtidigt en enorm tryckande ordlöshet. Ändå är det vad jag försökt göra hela helgen, sätta ord på detta. Både för mig och inför andra.

I alla fall, det är vad jag tänker på just nu. Jag tänker på människor som stått i vägen för knivar, på att polisen var snabb, på att två dött, på hur många sirener som tjuter att hur det låter, på hur nära det är till torget. Nej, jag har ingen vettig analys, det är bara väldigt nära för att det är staden jag bor i. För att vänner till mig stått bredvid och berättat om det.

Inga kommentarer: