tisdag 22 augusti 2017

Uppslukas, hull och hår

Att låta sig uppslukas, hull och hår, av en ny värld. Att gå in där, att kasta sig in där, att släppa taget och ramla iväg och det är lite berg- och dalbana, suget i magen liksom, och också pariserhjul och jag menar utsikten när allt är möjligt och ivern är nervtrådar som rycker och river i mig. Måste mycket snart bege mig ut, söka rätt på litteratur jag behöver, läsa in mig igen. Nya saker. En annan tid. Jag gräver mig längre bakåt. Söker efter de där mönstren och monstren någon annanstans. Letar efter mönster, ja exakt vad jag gör! Bildligt och bokstavligt.

I alla fall, jag uppslukas av detta nya, letar efter vem hen är, vad hen är, hur hen är. Jag vet lite lite.

Inga kommentarer: