måndag 18 september 2017

Något hände

Släpade hem inspiration och bra diskussioner i mängd från helgen.

Alltså bland annat har jag en känsla av ett enkelt streck som jag ritade under workshopen släppte löst nåt jag verkligen inte hade förväntat mig och som också fick mig att drabbas av panik och motstånd och whatnot.

Har inte riktigt förstått vad det var än. Men vi säger så här, ibland när man gör nåt kreativt, och tänker äh fan, och så sätter man pennan mot pappret och så säger det tjong medan du håller på. Och jag vet hur jag funkar när det säger tjong. När det verkligen bränner till. Jag blir rädd som fan och vill verkligen inte vara med om att släppa löst alla spärrar så där hämningslöst. Jag vill fly. Jag vill inte alls veta vad som finns bakom murar och skyddsnät.

För jag menar vem fasen vill sitta på workshopen och skratta, gråta och vråla? Det kan ju verka som om man förlorat förståndet. Och det kanske man har.

Fast mitt i den där bättre fly än illa fäkta grejen så vet jag ju att det är just de där grejerna man behöver och jag försöker låtsas att jag fixar det, att jag kan gå dit där det känns som mest, bränner och står i, jag andas och andas och vet att jag måste dit ju. Men fasen vad ont det gör.

Jag hade en enorm upplevelse under workshopen, jag vet inte exakt vad det var eller varför och jag tror inte att jag på ett bra tag riktigt kan ge det ord, men nåt hände.

Men just nu får det guppa på bara för jag hinner inte titta på det där, inte gräva i händandet. Idag läser jag. Läser och läser och läser. Ett manus som ska kommenteras. Och det är tjockt som synden så jag lär hålla på och läsa.

Lika bra att fortsätta med det.

Inga kommentarer: